Avdragsgilla räntor

Ränteavdrag innebär en möjlighet att få tillbaka en del av betalade kostnadsräntor. Kort sagt innebär avdraget i princip en rabatt på lån. Syftet är att stimulera lånefinansiering överlag, och framför allt lånefinansiering av bostäder. Utan ränteavdraget hade det blivit betydligt dyrare att teckna ett bolån och den allmänna principen om att det för gemene man inte ska vara en omöjlig uppgift att köpa en egen bostad skulle falla.

Reglerna kring ränteavdrag är ganska okomplicerade. Det handlar om följande:
1. Kostnadsräntor får dras av med 30% mot debiterad skatt
2. Räntorna kvittas först mot ränteintäkter och sedan mot inkomst av tjänst.

Vilka räntor är det då som räknas som avdragsgilla? Jo, det handlar om precis alla räntor. För lån kopplade till köp av bostad gäller reglerna alltså för både bottenlån, topplån och eventuellt kompletterande blancolån.

Räknas ut automatiskt

Avdraget på skatten räknas ut automatiskt och i nästan alla fall behöver du inte göra någon extra åtgärd för att få ta del av “rabatten”. Gången i proceduren inleds med att långivaren skickar en kontrolluppgift till Skatteverket i början av året efter taxeringsåret. Uppgifterna från denna förs in i din deklaration och när du kan ta del av den i mars eller april finns alltså dina räntekostnader (och eventuella ränteintäkter) medräknade. I ditt slutskattebesked kan du sedan se den faktiska effekten av avdragsgilla räntor.

Ränteavdraget i praktiken

Även om reglerna kring avdragsgilla räntor i grunden är okomplicerade, är det kanske inte helt enkelt att förstå tillämpningen. Därför följer här ett komplett och konkret exempel.

1. Per äger en villa med bolån på 2 000 000 kr. Förra året betalade han totalt 33 800 kr i ränta (1,69%). Per hade samtidigt ett sparande på sparkonto och fick en intäktsränta på 4000 kr.

2. Eftersom avdragsgilla kostnadsräntor först ska kvittas mot intäktsräntor ska vi dra av 4000 kr från Pers räntebetalningar på bolånet och nettot blir således 29 800 kr.

3. Per är anställd på heltid och tjänade 30 000 kr i månaden förra året. Han bor i en kommun där skatten är totalt 34% med kommunalskatt, landstingsskatt och kyrkoavgift. Per betalade därmed 122 400 kr i skatt förra året.

4. Den avdragsgilla räntan räknas till 30%. Det innebär i Pers fall att 8940 kr ska dras av från 122 400 kr. Pers slutliga skatt blir därmed 113 460 kr.

Framtiden för ränteavdrag

Framtiden för reglerna om ränteavdraget är lite osäker. Det finns en politisk vilja att minska riskerna för en samhällsekonomiskt skadlig privat belåning, och ett led i riskminimeringen skulle kunna vara att minska möjligheterna att göra ränteavdrag. En del ledande politiker har framfört ståndpunkten att avdragsmöjligheten borde tas bort mycket skyndsamt medan andra förespråkar en långsam utfasning. Vad det hela kommer att mynna ut i är oklart, men det är inte en alltför vild gissning att nya regler kan komma att introduceras de kommande åren. Den som planerar att köpa en ny bostad bör därför inte planera med ett ränteavdrag på 30%.