Byt bank – spara tusenlappar

Äldre par som jämför bolåneräntor på surfplatta

Att byta bank känns för många som ett stort projekt. Faktum är att många svenskar idag väljer att stanna kvar hos sin bank, trots att villkoren där kan vara sämre än hos många konkurrenter. Att man inte vill byta bank beror vanligtvis på att det upplevs som svårt och krångligt, men det stämmer inte. Tvärtom har det aldrig varit enklare att byta bank – och i samband med bytet kan det finnas tusenlappar att spara årligen.

Håll dig uppdaterad och få lägre ränta

En av de största utgiftsposterna för ett hushåll är idag räntan och amorteringen för bolån. Eftersom lån till köp av bostad i regel tas på stora summor blir det fort mycket pengar att betala i ränta varje år. Att få ned räntan på sitt bolån – om än bara med några decimaler – kan därför göra stor skillnad för ekonomin och räntekostnaden.

Vi illustrerar med ett exempel: Du har ett bolån på 2 miljoner kronor, med en årlig ränta om 1.65 %. Det innebär att du behöver betala 33 000 kronor i ränta under det första året. Om din ränta sänks till 1.49 %, kommer du istället behöva betala 29 800 kronor i ränta det första året. Du har då sparat 2 200 kronor i räntekostnader.

Det är därför bra att hålla sig uppdaterad kring hur räntan för bolån ser ut hos övriga banker. Något du bör ha i åtanke när du jämför räntor är dock att det är skillnad på listränta och snittränta. Listräntan är den ränta som banken erbjuder till sina kunder utåt sett. Denna ränta går många gånger att förhandla ned, åtminstone till nivån för snitträntan. Det är nämligen den genomsnittliga räntan för alla bankens kunder.

Det är ofta viss skillnad mellan listräntan och snitträntan hos en bank. Genom att ha koll på bägge två kan du ofta förhandla fram en bättre ränta när du vill ta ett bolån. Om du även ser till att ha koll på andra bankers list- och snitträntor kan du även använda dessa siffror när du förhandlar om din bolåneränta.

Överväg att byta bank

Om du upplever att du inte får gehör i dina förhandlingar kring sänkt ränta kan det vara läge att överväga att byta bank. Eftersom du redan har koll på hur räntorna hos de olika bankerna ser ut, vet du också till vilken bank du helst vill flytta ditt bolån.

Många gånger kan det dessutom räcka med att berätta för din bank att du vill avsluta dina konton och lån hos denna, för att de ska gå med på att sänka din ränta ändå.

Byt bank – spara tusenlappar

Svensk vit villa

Den senaste statistiken hos Svensk Mäklarstatistik för april månad visar att bostadsrätter fortsätter tappa i värde. Föregående månad stod priserna i stort sett stilla, men det var tydligt att antalet försäljningar minskade. På årsbasis, det vill säga de senaste 12 månaderna, ligger bostadsrätterna fortfarande på plus i riket med 7 %.

Största prisfallet under april månad är nedgången i Malmö-området, där priserna på bostadsrätter sjönk med hela -2 %. Priserna i Stor-Stockholm, centrala Stockholm och Stor-Göteborg sjönk även med -1 %. I Centrala Göteborg var priserna oförändrade.

Statistiken visar även att priserna på villor inte har sjunkit och antalet sålda bostäder för april var högre än samma månad 2018 och 2019, framförallt såldes villor.

Dämpat klimat på bostadsmarknaden

Det rådande läget i Sverige och omvärlden har börjat påverka bostadsmarknaden. Trots detta såldes fler bostäder under april månad om man jämför med både år 2019 och 2018. Totalt såldes 14 100 bostäder, motsvarande en ökning på 4 %. En majoritet av de sålda bostäderna var villor, visar datan från Svensk Mäklarstatistik.

Bostadsmarknaden är känslig för svängningar i ekonomin. Med mindre pengar i plånboken kan fler bostadsrättsägare bli tvungna att avyttra bostäder tidigare än tänkt. Högre arbetslöshet, mindre att röra sig med och en konjunkturnedgång kan få stora effekter på hushållen och boendet. Några spiraler i from av kraftiga prisfall har vi ännu inte sett på marknaden och regeringens insatser så här långt verkar ha fått de effekter som önskats. Vi kan dock vänta en ökning av antal bostadsrätter till försäljning framöver. Utvecklingen kommer troligen ge fördelar för köparen.

Majoritet villor till försäljning i april

Villapriserna har legat i stort sett oförändrade med undantag för Stor-Göteborg som ökade med 1%. Ser vi till riket är årstakten tydligt på plus med 5%. Under perioden har villor utanför storstadsområden sålts, vilket har dragit upp snittet för riket med 1%.

Även fritidshus har fortfarande en positiv utveckling med 7 %. Några av köparna kan vara personer som planerar semesterfirande inom Sverige den närmaste tiden.

Det är ingen tvekan om att det rådande krisläget påverkar marknaden, men vi ser ännu ej effekterna i sin helhet. Troligen kommer vi någon gång efter sommaren se hur de ekonomiska effekterna kommer att ha påverkat bostadsmarknaden i sin helhet.

Fortsatt nedgång på bostadsmarknaden

När Storbritannien skulle gå till folkomröstning om de skulle bli kvar i EU eller inte, så höll världen andan och väntade på svaret. Den 23 Juni i 2016 stod det klart, folket i landet röstade emot ett fortsatt medlemskap i EU. Den dåvarande premiärministern David Cameron avgick och landet fick en ny premiärminister, Theresa May. Det var inte alla i landet som ville ha ett utträde ur EU, och efter omröstningen så var det många som ville söka om medborgarskap i ett annat EU-land. I 2015 var det 2478 britter som fick sitt medborgarskap i ett annat EU-land. Den siffran ökade dramatiskt till 6555 i 2016, en 165% stor ökning. Antalet ansökningar kommer troligtvis att stiga även framöver.

Anledning till att ett medborgarskap i ett EU-land är attraktivt är att man kan ansöka om jobb i andra EU-länder utan arbetsvisum. I Storbritannien så måste nya avtal skrivas med EU om arbete för britter som vill jobba utomlands efter brexit. Antalet britter som bor utomlands har sjunkit på senare år. När det var som mest såg ONS, Englands Office for National Statistics, att det var cirka 1,2 miljoner britter före 2017, detta sjönk till 784 000 i april i 2018.

Sverige och Tyskland är fortfarande dom två land som är mest populära att söka EU-medborgarskap i. Fram till Storbritannien lämnar EU för gott i Mars 2019 så har medborgarna i Storbritannien chans att få dubbla medborgarskap och då blir det för obegränsad tid.

Brexit

Med lansering nu under 2018, har H&M i all hemlighet jobbat i ett projekt som de har kodnamnet P12 på. Det sitter 50-100 personer i Mall of Scandinavia utanför Stockholm som har arbetat med detta sedan 2016, då det redan nämndes som ett av hemliga projekt de arbetade med. Spännande…

H&M satsar på onlineförsäljning

I april presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) 2018 års vårbudget. 2,6 miljarder kronor extra kommer satsas på olika typer av reformer. Majoriteten av dessa pengar blir på tillgängligheten inom sjukvården och äldreomsorgen, men även polisen och tullen får ökade resurser. Efter höstens metoo-rörelse satsar man också 100 miljoner för att motverka sexuella trakasserier. När det gäller satsningar som påverkar vanliga människors privatekonomi så är de däremot få i året vårbudget. De områden som framför allt påverkar hushållens ekonomi, till exempel höjda eller sänkta skatter, pensioner och bidrag, kom redan i höstas. Å andra sidan innehåller budgeten sådant som stöttar välfärden på sikt.

De flesta experter verkar överens om att det var ”en typisk valbudget” som presenterades och att de större reformerna som påverkar svenskarnas plånböcker lär presenteras runt politikerveckan i Almedalen eller närmare valet. Den möjliga vinnaren i vårbudgeten är ungdomar och äldre, eftersom pengar satsas på sommarjobb, fritidsgårdar, vård och äldreomsorg. En annan vinnare är den miljömedvetne som med den rödgröna budgeten får stöd för både solceller, metangasreducering och elfordon. Det senare inkluderar nu också köp av eldrivna utombordare till båtar, vid sidan av elcyklar och elbilar.

Satsningarna i vårbudgeten är utöver de 40 miljarder kronor som regeringen använt för att betala för höjda barnbidrag och skattesänkningar för pensionärer.

Vårbudget utan större nyheter för plånboken

Experter menar på att Sverige just nu går mot en ny bostadskris. Det finns få bostäder och bostadsköerna är rekordlånga. Detta är bara början på en allvarlig, djup kris menar vissa experter.

Vad beror bostadskrisen på?

Några anledningar till att det ser ut som det gör beror dels på att byggnationerna minskar i nästan alla kommuner, trots den rådande bristen av bostäder. Det är framför allt lågavlönade och unga som påverkas av bostadsbristen, många har helt enkelt inte råd att hyra eller köper en bostad idag. Fallande priser på bostäderna gör det också mindre attraktivt att sälja, folk väljer att bo kvar i sina hus och lägenheter vilket i sin tur leder till att färre bostadsrätter kommer ut på marknaden.

Hur ser historien ut? Ska man förvänta sig fortsatt prisreducering på bostäder?

Om man tittar tillbaka rent historiskt så kan man se att bostadspriserna har sjunkit tre gånger under de senaste 30 åren. Vid ett tillfälle sjönk priserna med 25-30%, ett prisfall som tog flera år att komma tillbaka. Ofta har prisraset konsoliderat efter några månader för att sedan börja öka igen. Experter menar att det prisras som varit nu verkar ha stannat upp.

Positivt med fallande bostadspriser

Det kan dock vara positivt att bostadspriserna sjunker, detta kan göra så att byggföretagen måste bygga billigare bostäder för att kunna gå runt. Många människor bor fortfarande kvar hos sina föräldrar trots att dom är närmare 30 år gamla, eller till och med äldre, då inkomsterna helt enkelt inte skulle täcka någonting eget. Priserna på bostäder runt omkring i Sverige har sjunkit under flera månader, men verkar nu ha stabiliserats något.

Är Sverige på väg mot en ny bostadskris?

Kalldusch för ekonomin?

72 000 nya bostäder i år och 74 000 stycken nästa år. Byggboomen välkomnas av många, inte minst nya köpare. De många nya bostäderna har gjort det till köparens marknad, men priserna är fortfarande skyhöga. Ska vi hoppas på det bästa eller planera för det värsta?

Pressade priser?

Mäklarhösten rivstartar med 44% fler bostäder än samma period i fjol. Enligt bostadssidan Hemnets statistik släpptes det över 11 000 nya bostadsrätter och över 5000 nya villor ut på bostadsmarknaden bara de första veckorna i augusti. Detta har inneburit ett annat klimat på bostadsmarknaden där det nu är säljarna som får gå ut och jaga potentiella köpare. På grund av det stora nybygget kan nu köpare kosta på sig att vänta då det finns så mycket mer att välja på. Och ännu mer kommande.

Men kommer priserna pressas? Det är för tidigt att säga enligt experterna. Både Malmö och Göteborg har sett sina priser stiga med rekordfart det senaste året. Samtidigt verkar Stockolm ha nått något av en platå, men man vet inte hur länge denna kommer att hålla.

”Mitt intryck är att det byggs väldigt homogent, speciellt utifrån ett prisperspektiv. Det är dyra bostadsrätter och dyra hyresrätter som gäller”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Många boenden planerades innan de nya amorteringskraven var implementerade, ett krav som troligtvis skulle ha påverkat vad för sorts byggnader vi hade sett, menar Wörmann. De nya amorteringskraven innebär en lägsta kontantinsats på minst 15%. Något som många har svårt att betala med de skyhöga bostadspriserna. Men allt är inte till ondo för de som är i behov av billiga bostäder. När nya bostäder kommer ut på marknaden kan nu hemägare flytta ut ur sina gamla hem och byta till ett större, modernare eller vad de nu söker efter. Detta leder till flyttkedjor över hela marknaden där även mindre lägenheter frigörs.

Nu åker marknaden på en kalldusch – Eller?

Experterna är enade; Sveriges marknad är just nu glödhet. Men kommer det att fortsätta på det här viset? Tor Borg, chefsekonom på SBAB menar att marknaden står inför en katastrofrisk kalldusch. En översvämning av nybyggen, utplanande priser och ett ständigt ökande utbud av osålda bostäder. Det kan förvandla allt till en mardröm menar chefsekonomen.

Om räntorna sjunker kan det slå hårt mot den Svenska ekonomin, särskilt mot utsatta hushåll då räntorna leder till en kraftig korrigering av priserna. Borg menar att detta scenario inte är hugget i sten då det krävs en stor skadlig överraskning, som en internationell finanskris, för att de ska ske någon större dramatik i räntorna.

SEB och Swedbank har liknande tankar i sina rapporter och varnar för att Sveriges ekonomi överstimuleras. Förr eller senare måste vi sänka på sänka på gasen och börja trycka på bromsen säger Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom till Dina Pengar. Problemet är att vi inte vet när rätt tillfälle är, vilket i värsta fall kan leda till en tvärnit i svensk ekonomi fortsätter han.

Swedbanks chefekonom Anna Breman utlägger problemet ytterligare:

– ”En successiv höjning av reporäntan skulle minska risken för överhettning i ekonomin. Vår analys visar att hushållen är väl rustade för höjda räntor – men det är viktigt att Riksbanken agerar i tid. För sena och för aggressiva höjningar kan leda till prisfall på bostäder, vilket skulle slå mot hushållens konsumtion och dämpa tillväxttakten”.

Tusentals nya bostäder – En glödhet marknad?

Den totala utestående bolånestocken uppgår till cirka tre biljoner kronor, detta enligt nya uppgifter från SCB. Bolåneföretaget SBAB har kommenterat uppgifterna och man menar att vi har nått en symbolisk gräns. Tre biljoner är mer än tre gånger så mycket som statsbudgeten per år och den höga skuldsättningen gör genomsnittssvensken relativt sårbar för räntehöjningar och/eller en konjunkturavmattning.

Se över din lånesituation

Vi befinner oss idag i ett läge där boräntorna är extremt låga och där konjunkturen är mycket god. Alla goda saker får dock alltid ett slut och risken finns att flera negativa trender inleds samtidigt. Det är till exempel inte omöjligt att inflationen tar fart samtidigt som konjunkturen viker. I ett sådant scenario kommer räntorna att höjas samtidigt som köpkraften minskar, vilket leder till lägre bopriser och högre boendekostnader. Detta nattsvarta scenario behöver naturligtvis inte inträffa, men för investeringar så stora som finansiering av bostadsköp är det klokt att vara extra försiktig och planera för framtiden.

För dig som äger ditt boende

Du som idag har ett belånat boende bör göra tre saker, nämligen:

  • Inte låna mer på bostaden
  • Spara för att ha råd med högre räntor
  • Pruta på dina befintliga boräntor

Varje extra procent i boränta ger betydande extra kostnader för boendet. I dagsläget är det mindre klokt att addera på skulden, till exempel för att köpa en bil, om du vill vara förberedd inför vad som kan bli en skakig resa de kommande åren.

Att räntorna kommer att börja stiga förr eller senare är helt klart (ingen vet dock när det sker eller hur snabba höjningarna blir), och ett bra tips är att du sparar för att klara de högre kostnaderna. Dessutom bör du pruta på dina befintliga boräntor. Det du sparar på att pruta kan du addera till din buffert för högre kostnader eller använda för amorteringar på bolånet.

Skulle det vara så att du redan har dåliga marginaler i din ekonomi är tipset från flera experter, bland annat Avanzas Claes Hemberg och SBAB:s Karin Hellgren att du faktiskt säljer din nuvarande bostad och köper ett billigare boende nu. På så sätt kan du helt undvika problem om “den perfekta stormen” skulle uppstå.

För dig som ska köpa

Om du istället är spekulant på en ny bostad och planerar att köpa inom kort är det viktigt att du inte betalar för mycket för bostaden. Undvik budgivningar om du kan och gör ett ordentligt stresstest på din ekonomi. Räkna på vad som sker om räntan skulle stiga upp mot 2-3% inom en treårsperiod. Räkna gärna också på vad som sker med ditt bolån om värdet på bostaden skulle sjunka med 20-30%. Utgå från värsta tänkbara scenario för att skapa marginaler.

Svenskarna har tre biljoner i bolån

minusränta riksbanken

Riksbanken, som är den aktör som ansvarar för penningpolitiken i Sverige, meddelade den 4 juli att reporäntan ska fortsätta ligga på minus 0,50% – en nivå som den har varit på sedan den 10 februari 2016. Riksbankens besked kom trots att konjunkturen är stabil och att inflationen faktiskt börjar lyfta mot Riksbankens mål på två procent per år.

Riskabel balansgång för centralbanken

De flesta bedömare var helt på det klara med att Riksbanken skulle lämna beskedet om att lämna reporäntan oförändrad. Det enda som klargjordes genom beskedet var i princip att en ytterligare sänkning från den redan rekordlåga nivån numera inte är aktuell.

Det är flera experter som, utifrån de senaste signalerna kring konjunkturen och inflationen tillsammans med uppgifter om hushållens skuldsättning (bland annat från Riksbankens egna rapporter och Ingves debattartiklar i ekonomipressen), menar att centralbanken nu spelar ett högt spel. Den främsta kritiken riktas mot det faktum att Riksbanken i praktiken har obefintliga verktyg att ta till för att stimulera ekonomin om en ekonomisk nedgång skulle vänta runt hörnet. Andra kritiker mot Riksbankens expansiva räntepolitik menar att det i dessa tider med god konjunktur borde finnas utrymme för att dämpa den åtminstone på vissa håll i landet eskalerande boprisutvecklingen.

I beskedet framhåller Riksbanken att man ser problem med minusräntan och att statsobligationsköpen fortsätter. Samtidigt framhålls att inflationsmålet är det absolut viktigaste. Man vill inte vidta någon åtgärd som kan göra att den stabila men långsamma ökningen upp till två procent ska äventyras. Istället uppmanar man regering, riksdag och andra myndigheter att genom både mjuka och hårda åtgärder strama upp utlåningen. En sådan åtgärd är faktiskt på gång. Finansinspektionen har nyligen tagit fram ett förslag på mer långtgående amorteringskrav. Dessa förväntas träda i kraft i början av 2018.

En höjning dröjer drygt ett år

Enligt riksbankschefen Stefan Ingves kommer den första räntehöjningen att komma under den andra halvan av 2018. Det indikerar att reporäntan kommer att stå kvar på -0.50% i ytterligare åtminstone nio månader. Vissa bedömare, såsom Swedbanks chefsekonom, menar dock att en första höjning kan komma tidigare. Allt beror på vad som framkommer i Riksbankens nästa besked och hur inflationsförväntningarna ser ut om ett par månader. Nollränta förväntas inte förrän en bit in i 2019.

Bolånen fortsätter att vara rekordbilliga

Det återstår att se hur bolåneföretagen kommer att reagera på Riksbankens besked. Några större förändringar är förmodligen inte att vänta. Det är dock fullt möjligt att flera av de ledande bolåneföretagen höjer listpriserna för ettårsräntan och den rörliga tremånadersräntan veckorna som kommer. Höjningarna kommer då emellertid med största sannolikhet att vara marginella. Till saken hör också att flera bolåneföretag under våren och sommaren har sänkt listpriserna för de korta bindningstiderna med några hundradelar av en procent. Om du vill jämföra bolåneräntor för bolån på 3 månader, 1 år, 3 år, 5 år respektive 10 år kan du göra det direkt här på sidan.

Minusräntan blir kvar till 2019

amorteringskrav effekt

I dagarna är det nästan precis ett år sedan Finansinspektionen införde det så kallade amorteringskravet. Regleringen, som syftar till att göra det mindre attraktivt att ta procentuellt mycket stora lån för bostadsköp, handlar om att höga belåningsgrader ger upphov till tvingande amortering. För en belåning som överstiger 70% stipulerar Finansinspektionens regler att 2% av hela det utlånade beloppet ska amorteras årligen. För en belåning som överstiger 50%, men understiger 70%, är kravet istället på 1%.

I maj 2017 presenterade Finansinspektionen i samband med sin årliga rapport om stabiliteten i det finansiella systemet även resultat från en bolåneundersökning genomförd under våren. Syftet med undersökningen var att undersöka och analysera effekterna av amorteringskravet. Nedan kan du läsa om de viktigaste slutsatserna av undersökningen.

Ökad amortering

Hushållens höga skuldsättning är en källa till huvudbry för både regeringen och dess myndigheter med Finansinspektionen i spetsen. En hög skuldsättning innebär nämligen en sårbar ekonomi. Ju lägre skuldsättning, desto bättre när det gäller stabiliteten i Sveriges ekonomi som helhet.

Enligt Finansinspektionens analys av bolånemarknaden har amorteringsviljan bland bolånetagarna ökat ganska markant. Det handlar då inte om dem som genom det nya amorteringskravet tvingas amortera, utan om övriga bolånetagare.

Mer robust hushållsekonomi

Finansinspektionens analys visar också på att majoriteten av bolånetagarna (åtminstone i dagsläget – se mer nedan) har fullt godkända marginaler i sin ekonomi för att kunna betala räntor och amorteringar på sina bolån. Detta följer förmodligen av ökade inkomster och den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaderna under det senaste året.

Dyrare bostadsrätter – billigare villor

Tittar vi på prisutvecklingen mellan juni 2016 och juni 2017 är det tydligt att prisnivån för villor, radhus respektive fritidshus har varit relativt stabil. Priserna för bostadsrätter har emellertid ökat successivt under de tolv månaderna. En anledning kan vara att den absoluta majoriteten av nybyggnationer handlar om bostadsrätter, och att dessa i första hand byggs i expanderande storstadsområden.

Skuldkvoten är hög

Det som är mest alarmerande enligt Finansinspektionen är att skuldkvoten är mycket hög hos många hushåll. Vad det innebär mer konkret är att många bolånetagare har bolån på belopp som uppgår till många hundra procent av den årliga bruttoinkomsten.

Ett hushåll med en hög skuldkvot är automatiskt mer sårbart. En tid av inkomstbortfall på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan innebära att det kan bli svårt att klara av att betala räntor och amorteringar. Det kan givetvis också bli problematiskt att klara av lånen om bolåneräntorna börjar stiga.

För att göra det mindre aptitligt att teckna bolån som är mycket stora i förhållande till bruttoinkomsten, har Finansinspektionen nu i juni 2017 presenterat ett förslag till en skärpning av det i juni 2016 klubbade amorteringskravet. Grunden i den nya regleringen är att hushåll med en skuldkvot som överstiger 4,5 ska vara tvingade att amortera 1% av hela lånet per år, oavsett om hushållet redan träffas av de befintliga reglerna eller inte.

Topp 3 bolån

Skandia
Bank Skandia
3 månader 2,19 / 1,50%
1 år 2,24 / 1,70%
3 år 2,24 / 1,53%
5 år 2,24 / 1,48%
10 år -
Bank BlueStep
3 månader - / 4,99%
1 år - / 4,99%
3 år - / 4,99%
5 år - / 4,99%
10 år - / 4,99%
Bank Danske Bank
3 månader 1,97 / 1,72%
1 år 1,58 / 1,28%
3 år 1,68 / 1,30%
5 år 1,76 / 1,37%
10 år 2,45 / -%