Gav amorteringskravet önskad effekt?

I dagarna är det nästan precis ett år sedan Finansinspektionen införde det så kallade amorteringskravet. Regleringen, som syftar till att göra det mindre attraktivt att ta procentuellt mycket stora lån för bostadsköp, handlar om att höga belåningsgrader ger upphov till tvingande amortering. För en belåning som överstiger 70% stipulerar Finansinspektionens regler att 2% av hela det utlånade beloppet ska amorteras årligen. För en belåning som överstiger 50%, men understiger 70%, är kravet istället på 1%.

I maj 2017 presenterade Finansinspektionen i samband med sin årliga rapport om stabiliteten i det finansiella systemet även resultat från en bolåneundersökning genomförd under våren. Syftet med undersökningen var att undersöka och analysera effekterna av amorteringskravet. Nedan kan du läsa om de viktigaste slutsatserna av undersökningen.

Ökad amortering

Hushållens höga skuldsättning är en källa till huvudbry för både regeringen och dess myndigheter med Finansinspektionen i spetsen. En hög skuldsättning innebär nämligen en sårbar ekonomi. Ju lägre skuldsättning, desto bättre när det gäller stabiliteten i Sveriges ekonomi som helhet.

Enligt Finansinspektionens analys av bolånemarknaden har amorteringsviljan bland bolånetagarna ökat ganska markant. Det handlar då inte om dem som genom det nya amorteringskravet tvingas amortera, utan om övriga bolånetagare.

Mer robust hushållsekonomi

Finansinspektionens analys visar också på att majoriteten av bolånetagarna (åtminstone i dagsläget – se mer nedan) har fullt godkända marginaler i sin ekonomi för att kunna betala räntor och amorteringar på sina bolån. Detta följer förmodligen av ökade inkomster och den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaderna under det senaste året.

Dyrare bostadsrätter – billigare villor

Tittar vi på prisutvecklingen mellan juni 2016 och juni 2017 är det tydligt att prisnivån för villor, radhus respektive fritidshus har varit relativt stabil. Priserna för bostadsrätter har emellertid ökat successivt under de tolv månaderna. En anledning kan vara att den absoluta majoriteten av nybyggnationer handlar om bostadsrätter, och att dessa i första hand byggs i expanderande storstadsområden.

Skuldkvoten är hög

Det som är mest alarmerande enligt Finansinspektionen är att skuldkvoten är mycket hög hos många hushåll. Vad det innebär mer konkret är att många bolånetagare har bolån på belopp som uppgår till många hundra procent av den årliga bruttoinkomsten.

Ett hushåll med en hög skuldkvot är automatiskt mer sårbart. En tid av inkomstbortfall på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan innebära att det kan bli svårt att klara av att betala räntor och amorteringar. Det kan givetvis också bli problematiskt att klara av lånen om bolåneräntorna börjar stiga.

För att göra det mindre aptitligt att teckna bolån som är mycket stora i förhållande till bruttoinkomsten, har Finansinspektionen nu i juni 2017 presenterat ett förslag till en skärpning av det i juni 2016 klubbade amorteringskravet. Grunden i den nya regleringen är att hushåll med en skuldkvot som överstiger 4,5 ska vara tvingade att amortera 1% av hela lånet per år, oavsett om hushållet redan träffas av de befintliga reglerna eller inte.